British Painter, 1812-1845, English landscape and figure painter, was born at Bristol, his father, a Prussian, being curator of the museum. He first studied painting under JB Pyne. His early subjects deal mainly with the scenery of Gloucestershire and Wales, and he learned much from his study of Claude, Ruysdael, and earlier landscape-painters. In 1833 he figured for the first time in the Royal Academy with his "Destruction of Old London Bridge--Morning," and next year he made a tour through France, Switzerland and Italy. Four years later he visited Athens, extending his travels to Egypt, and in the sketches executed during this period and the paintings produced from them his power and individuality are apparent. Shortly after his return he left Bristol and settled in London, where he exhibited regularly. In 1840 he again visited France, where he executed a series of sketches of Renaissance architecture, twenty-five of which were lithographed and published in 1841, in a folio entitled "The Age of Francis I. of France." In 1843 he accompanied,   Related Paintings of William James Muller :. | Amazone | Der Maler | Floral, beautiful classical still life of flowers.080 | St Victor Hill | Herrick Blossoms |
Related Artists:
marc-aurele de foy suzor-cote
Canadian Painter, 1869-1937 was a Canadian painter and sculptor. He was born in Arthabaska, Quebec in 1869. He studied at the École des Beaux-Arts in Paris with L??on Bonnat during the 1890s. After his return to Quebec in 1908, he produced many impressionist paintings of the Quebec landscape, as well as portraits, nudes, historical paintings and later sculptures.
Jan van Huysum
1682-1749 Dutch Jan Van Huysum Galleries He was the brother of Jacob van Huysum, and the son of Justus van Huysum, who is said to have been expeditious in decorating doorways, screens and vases. A picture by Justus is preserved in the gallery of Brunswick, representing "Orpheus and the Beasts in a wooded landscape", and here we have some explanation of his son's fondness for landscapes of a conventional and Arcadian kind; for Jan van Huysum, though skilled as a painter of still life, believed himself to possess the genius of a landscape painter. Half his pictures in public galleries are landscapes, views of imaginary lakes and harbours with impossible ruins and classic edifices, and woods of tall and motionless trees-the whole very glossy and smooth, and entirely lifeless. The earliest dated work of this kind is that of 1717, in the Louvre, a grove with maidens culling flowers near a tomb, ruins of a portico, and a distant palace on the shores of a lake bounded by mountains. Some of the finest of van Huysum's fruit and flower pieces have been in English private collections: those of 1723 in the earl of Ellesmere's gallery, others of 1730-1732 in the collections of Hope and Ashburton. One of the best examples is now in the National Gallery, London (1736-1737). No public museum has finer and more numerous specimens than the Louvre, which boasts of four landscapes and six panels with still life; then come Berlin and Amsterdam with four fruit and flower pieces; then St Petersburg, Munich, Hanover, Dresden, the Hague, Brunswick, Vienna, Carlsruhe, Boston and Copenhagen.
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).